Category: Text

Posted on

Översättning | “De små sanna sakerna” Smärtans huvudstad av Paul Éluard (1926)

I

På skrattets hus
En fågel skrattar i sina vingar.
Världen är så tyst
Att den inte längre är på sin plats
Och sådan glädje
Att han inte saknar något.

II

Varför är jag så vacker?
För att min herre tvättar mig.

III

Med dina ögon förändras jag som med månarna
Och jag är i tur att vända och av lod och av plym,
Ett mystiskt och svart vatten som omsluter dig
Eller bra i ditt hår i din lätta seger.

IV

En färgad dam, en färgad gentleman,
En till bröst, en till hår,
En mun av passioner
Och sådan ser du röd
Den vackrare är till dina knän.

V

För att skratta den säkra,
Är hon i sten?
Hon kollapsar.

VI

Den läckande luftens monstret som plymer
Av denna fågel bränd av kanonens eld.
Dess klagan rör upp hela en lång vägg av tårar
Och ögonens sax skär melodin
Som redan skjuter i jagarens hjärta.

VII

Naturen har trasslat in sig i ditt livs trådar.
Trädet, din skugga, visar naket kött: himlen.
Det har sandens röst och vindens gester.
Och allt du säger rör sig bakom dig.

VIII

Hon vägrar alltid att förstå, att vänta,
Hon skrattar för att dölja sin rädsla för sig själv.
Hon vandrade alltid på nattens bågar.
Och överallt där hon passerade
Lämnade hon
Fotspåren av trasiga saker.

IX

På denna förfallna himmel, på dessa fönster av sött vatten,
Vilket ansikte kommer att komma, resonant skal,
Som kallar att kärlekens natt berör dagen.
Munnen öppnas länkar till munnen stängd.

X

Okänd, hon var min favoritgestalt,
Den som tar bort oron över att vara en man,
Och jag ser henne och jag förlorade henne och jag led
Min smärta, som en gnutta sol i det kalla vattnet.

XI

Männen som förändras och liknar
Är, deras dagars möte, sluter alltid ögonen
För att rensa hånets dis
Och…

Lista över poesiöversättningar
(Français, English, Español, Italiano, Deutsch, Nederlands, Svenska)
Anna de Noailles, Léon-Paul Fargue, W. B. Yeats, Rupert Brooke, etc.

Posted on

Vertaling | “De kleine ware dingen” Hoofdstad van de pijn door Paul Éluard (1926)

I

Op het huis van de lach
Een vogel lacht in zijn vleugels.
De wereld is zo stil
Dat hij niet meer op zijn plaats is
En zo’n plezier
Dat het hem aan niets ontbreekt.

II

Waarom ben ik zo mooi?

Omdat mijn meester mij wast.

III

Met jouw ogen verander ik als met de manen
En ik word op mijn beurt gedraaid en van loodrecht en van pluim,
Een mysterieus en zwart water dat je omsluit
Of goed in je haar in je lichte overwinning.

IV

Een gekleurde dame, een gekleurde heer,
Eén aan boezem, één aan haar,
Een mond vol passies
En zo zie je rood
Hoe mooier is het voor je knieën.

V

Om de zekere aan het lachen te maken,
Is ze in steen?
Ze stort in.

VI

Het monster van de gelekte lucht als pluimen
Van deze vogel, verschroeid door het vuur van het geweer.
Zijn klacht roert een muur van tranen in de lucht
En de scharen van de ogen snijden de melodie
Die al in het hart van de jager schiet.

VII

De natuur is verstrikt geraakt in de snaren van je leven.
De boom, je schaduw, toont naakt vlees: de lucht.
Hij heeft de stem van zand en de gebaren van wind.
En alles wat je zegt beweegt achter je.

VIII

Ze weigert altijd te begrijpen, te wachten,
Ze lacht om haar angst voor zichzelf te verbergen.
Ze liep altijd op de bogen van de nacht.
En overal waar ze voorbijkwam, liet ze achter
De voetafdruk van de gebroken dingen.

IX

Op deze vervallen lucht, op deze vensters van zoet water,
Welk gezicht zal er komen, resonerende schelp,
Roepend dat de nacht van de liefde de dag raakt.
De mond opent zich, verbindt zich met de gesloten mond.

X

Onbekend, zij was mijn favoriete vorm,
Degene die me de zorgen van het man-zijn ontneemt,
En ik zie haar en ik verloor haar en ik leed
Mijn pijn, als een beetje zon in het koude water.

XI

De mannen die veranderen en lijken
Zijn, de zitting van hun dagen, sluit altijd de ogen
Om de waas van spot te verdrijven
En…

Lijst met vertalingen van gedichten
(Français, English, Español, Italiano, Deutsch, Nederlands, Svenska)
Anna de Noailles, Léon-Paul Fargue, W. B. Yeats, Rupert Brooke, etc.

Posted on

Traduzione | “Le piccole cose vere” Capitale del dolore de Paul Éluard (1926)

I

Sulla casa della risata
Un uccello ride tra le sue ali.
Il mondo è così silenzioso
Che non è più al suo posto
E un tale piacere
Che non gli manca nulla.

II

Perché sono così bella?
Perché il mio padrone mi lava.

III

Con i tuoi occhi cambio come con le lune
E sono a mia volta a girare e di piombo e di pennacchio,
Un’acqua misteriosa e nera che ti racchiude
O buona nei tuoi capelli nella tua leggera vittoria.

IV

Una dama di colore, un gentiluomo di colore,
Una al seno, uno ai capelli,
Una bocca di passioni
E tale vedi rosso
Il più bello è alle tue ginocchia.

V

Per far ridere la certa,
È di pietra?
Crolla.

VI

Il mostro dell’aria filtrata come piume
di questo uccello bruciato dal fuoco del fucile.
Il suo lamento scuote tutta la lunghezza di un muro di lacrime
e le forbici degli occhi tagliano la melodia
che già spara nel cuore dell’inseguitore.

VII

La natura si è impigliata nei fili della tua vita.
L’albero, la tua ombra, mostra carne nuda: il cielo.
Ha la voce della sabbia e i gesti del vento.
E tutte le cose che dici si muovono dietro di te.

VIII

Si rifiuta sempre di capire, di aspettare,
Ride per nascondere il suo timore di sé.
Camminava sempre sugli archi delle notti.
E ovunque passasse
Lasciava
L’impronta delle cose rotte.

IX

Su questo cielo fatiscente, su queste finestre d’acqua dolce,
Quale volto verrà, conchiglia risonante,
Chiamando che la notte dell’amore tocchi il giorno.
La bocca si apre, si collega alla bocca chiusa.

X

Sconosciuta, lei era la mia forma preferita,
colei che mi toglie la preoccupazione di essere un uomo,
e la vedo e l’ho persa e ho sofferto
il mio dolore, come un po’ di sole nell’acqua fredda.

XI

Gli uomini che cambiano e si assomigliano
sono, la sessione dei loro giorni, chiude sempre gli occhi
per dissipare la foschia della derisione
e…

Elenco delle traduzioni di poesie
(Français, English, Español, Italiano, Deutsch, Nederlands, Svenska)
Anna de Noailles, Léon-Paul Fargue, W. B. Yeats, Rupert Brooke, etc.