Poetens luft
Vid Papuas nationer
Jag smekte Papua…
Den nåd som jag hoppas på dig
Det är inte att vara papuan.
Bronsstatyn
Grodan
Av tunnspelet
Uttråkad, kvällen, under bersån…
Hon är i nog!
Att vara statyn
Som skriker i tystnad ett stort ord : Ordet!
Hon älskade bättre att vara med de andra
Som gjorde bubblor av musik
Med månens tvål
Med kanten av det gyllene tvätthuset
Som vi ser, där, lysande bland grenarna…
Det kastar honom dagens hetta
En betesmark av pistoler
Som korsar den utan att han njuter
Och kommer att ringa
I skåpen
Av sin piedestal numrerad?
Och på kvällen lägger sig insekterna ner
I dess kant…
Fastän hon är bunden till läktaren,
Öppna för kärleken, öppna tången
Mot månen som suckar, av vändning av mening,
Från matsmältningsbesvären termogeniska vadd…
Vid fjärran en vimpel söker något
Som den förlorat i vassen
Och vaknar upp på botten av den stängda dammen
Den svarta hydrofilen i sitt slott av vatten…
Min sorgliga barndom, på utkik efter charm,
På kvällen ska jag se dig titta på stjärnorna,
Inbjuder dig att lyssna, på kanten av dina tårar,
Tidens gobbler, täcker och skyller,
Som jag, poet, i min fruktträdgård…
Råttans sång
Abi Abirounère
Vem som du inte är don?
En vit gruvarbetare
A pre
En vacker goulifon
Ett öga
Ett öga till hans goulifon
En pre
En vacker goulifon
Ett öga
_ _ _ _ Spoken.
Tilibeet, min ti fifi!
Kattens sång
Han är ett litet odjur
Ti Li litet barn
Tirelan
Den lilla Tinan faon
Det är en ti vit-vit
En liten potasson
Det är min griskulting
Det är min ordvits
Min lilla potasson.
Han hoppar på fönstret
Och skramlar med nosen
För att han ser på åsen
Skär ut fåglarna
Tirelo
Den lille behöver det inte
Det är un ti bloblo
En liten Potaçao
Det är min griskulting
Det är mitt svin
Min lilla pottaska.
Lanterne
Barbarismens organ et dragningen av lotteri
Sovande i bilarnas natt.
Det hör inte mer åska, arkiverad som döden,
Batiplantes – trädgård av Gnolles.
Luft av Julienne
Apacherna bosatte sig
På camping eld av panouilles.
Dolkarna svängde
Med sin vikt av socket.
Julienne fann värre
Att jag söker lyckan
Och i ett fält av resor
Kontrollerade indikatorn.
De lurviga behåarna
Stöd svängningarna
Och navlarna ormiga
Såg ut som silarna.
Amerikansk groda
Den amerikanska grodan
Titta på mig ovanför
Deras glas med fustian.
Deras ögon är grodor massus
Berövade av vackra.
Jag tänker på Casadesus
Som inte spelar musik
På denna kärleksscen
På vilken den nostalgiska parfymen
Typ av en låda rustningen
Argus av bordet du vaktar
Själen av paddan Vanglor
O lager som tittar på mig
Med dina glasögon av guld.
Kiselstenar
Blomma av tre fraser, fel, Vespasianus
Et kvinnorna, et dessa maskar apaisants
Som plockar nöjet på sin gamla buske
Och som tar en mask för en boa.
Nog lidit. Att kärleken är den glamorösa rosen
Som vetter mot palmträdet. Att väggen är nära.
Rör vid mig. Men riskera inte lite mer som rör vid mig.
Kyss mig.
_ _ _ _ Åh, som han gör mörker i sin mun…
Madrigal
I mitt hjärta i din närvaro
Blommar av salta sillar.
Mitt förnuft, det är din frånvaro,
Och när du dyker upp, lämnar jag.
Dans
Salladerna med jordärtskocka
Dansa i packningsklänning
På den blonda och mjuka månen
Som stiger upp till middag.
Ett älskande par isolerar sig
Graciös likna en olja
Och gå under en vante
Se trycka croquignoles.
De escarole sallader
I morgon kommer de att dansa
I sin begravningsurna
På månens ansikten
Som äter en äta av minnow
Och kommer att göra på sina frisyrer
Upptrappningen av samtal
Och utan spottar…
Även om jorden morrar
Et i den blonda kvinnan
Och i mannen som ljuger,
Den försvinner, benens lampa,
Förbrukar oljan som försvinner…
Mjälten
I ett gammalt torg på sidan av havet
Av dålig tid sätta sin sitt upp
På en sorglig bänk med tårar i ögonen
Det är av en blondin
Röd och vacker
Som jag uttråkad
I denna kabaret av ingenting
Det är vårt liv.
Kiosk
Förgäves färdas havet
På botten av horisonten kysser dina kloka fötter.
_ _ Du drar tillbaka dem
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Alltid i tid.
Du håller käften, jag säger ingenting,
Vi tänker inte mer på det, kanske.
Men eldflugorna från nära nära nära
Avfyra sitt ljus av fickan
Mycket starkt häll gör ljus
På dina lugna ögon deras tårar
Som jag var tvungen att dricka en dag.
Havet är mycket torrt nog.
En blå och blond manet
Som vill instruera att bli ledsen
korsar stadierna denses av havet,
Rätt och klart som en hiss,
Och ta bort lampskärmen till blomman av vatten
För att se dig låtsas på sanden
Med ditt paraply, när det regnar
De tre fallen av jämlikhet mellan trianglar.
Lista över poesiöversättningar
(Français, English, Español, Italiano, Deutsch, Nederlands, Svenska)