Erbjudande till naturen
Naturen av djupt hjärta på att klimatet lugnande,
Ingenting kommer inte att ha som dock varmt älskad
Dagarnas ljus och tingens njutning
Vatten glödande och jorden eller livet har grott
Skog, dammar och bördiga slätter
Har mer påverkat mina ögon som ser människor,
Jag lutar mig mot världens skönhet
Och jag viker årstidernas vår i mina händer.
Jag bing våra solar så att en krona
På min släta panna av stolthet och enkelhet
Mina ögon har några som höstens rullar
Och jag grät på armarna av dina somrar
Jag kommer till dig utan rädsla och försiktighet
Du ger min anledning till det goda och det dåliga,
Att ha för all glädje och all kunskap
Din impulsiva kärlek till tricks av djur.
Som en blomma blommar eller rymmer bin,
Mitt liv expanderade parfymer och sånger,
Och mitt tysta hjärta är som en korg
Som du erbjuder murgröna et grenar lutande.
Underkasta dig så att vågen eller trädet reflekterar,
Jag visste de önskningar som brinner i våra nätter
Och som ger upphov till hjärtat av män och djur
Den vackra otåligheten och den gudomliga viljan.
Jag håller dig i mina armar från allt liv, naturen.
Måste mina ögon fyllas av skuggor varje dag?
Och som jag går till landet utan vind och grönska
Som inte besökte ljuset och kärleken…
Fotavtrycket
Jag var tvungen att sätta med så bra så stark till livet
Av en så grovt greppa och av en sådan hålla hårt
Som innan dagens mildhet gör mig förtjust
Det kommer att värma upp min sammanflätning.
Havet genomgående på den slappa världen
Kommer att vakta i fel rot av sitt vatten
Le stämning av min mildhet som är bitter och salt
Och rullar på de rörliga dagarna som en båt.
Jag lät mig i raden av kullar
Värmen från mina ögon som såg blomning,
Et cikadan fanns med grenar av törne
Kommer att vibrera skriket strident av min önskan.
I vårens fält ny grönska
Och tjockt gräs på kanten av golfen
Kändes lyfta och flyga som vingar
Skuggor av mina händer som är klämda många.
Naturen som var min glädje och min plats
Kommer att andas i luften min ihållande passion,
Och på utmattningen av den mänskliga sorg
Jag kommer att göra den unika formen av mitt hjärta.
Éva
Se, kullen är blå och skuggan rörlig redan
På den vita vägen breder deras ångor ut sig
Husens dörrar lyser upp mot staden.
– Éva, kanske utan stolthet, utan försiktighet och rädsla
Solen hela dagen brände ditt fönster,
Dina armar var sysslolösa och ditt hjärta var tungt,
– Här är timme eller härlig kraft gå till återfödelse
Månen är gynnsam för drömmares kärlek
Gå i skogen lummig, under svalkan av grenar.
Åh, sörjande irritera och hod av önskan,
Den oändliga och djupa naturen lutar sig
På de går förena och erkänna av nöje.
Se : det är för glädjen och det tunga misslyckandet
Att luften är rosig och av dimma ordning.
De lätta geometriderna som dansar i tystnad
Flyga bort försiktigt av buskar röra sig,
Titta ; naturen, före, augusti, evig,
Som inte påverkas av människans stolthet och arbete,
Fladdrar i natten och vecklar ut sig som en vinge
När varelsen letar efter varelsen i hemlighetens vägar.
Det vet inte om dess vinranka och dess äpplen
Räcker till för att försörja dagens resenärer,
Det börjar och skrattar när människobarnen
Skyndar i sin skugga på kärlekens årstider.
– Éva, saft, honung, kraft och hartser
Flödar i den ljusa eftermiddagen för att parfymera ditt hjärta,
Ge i gudomlig ritning av drömmen som framsteg
Det är timmen ou blomman böja på blomman.
Stjärnor på himlen lyser en till en,
Löv rör sig borsta mot försiktigt,
Havets vågor stiger mot månen.
Fåglarnas stönande lättar ibland…
– Éva, gå in till din omkrets i den lyckliga säsongen,
Tvätta ditt hjärta i ödets hårda vatten,
Acceptera utan att skaka harmonisk kamp
Lustens bi spelar denna kväll på timjan;
Se, den oändliga världen ser på dig och önskar dig,
– Känner du hur parfymerna kryper genom dig runt omkring..,
Din kropp är djup denna natt som jorden,
Ditt hjärta öppnar sig och kastar sig, och gråter : det är kärleken …
Ardent passerar bort
Att passera bort kondensationen glödande av varelsen,
När parfym, benägenhet och tung som ett blomhuvud,
Hjärtat av vilket rykte om luft balanserar och berör
Det bleknar i smärtsamt och sött nöje.
För att gå bort blötlägger sina händer till svalka av grönska,
Nå sina ögon till ögon som blommar av gröna skogar,
Ta del i forntida universellt uppvaknande,
Har på samma gång din ungdom och ålder.
Gå lugnt bort med slutet av dagen :
Passerar bort av gyllene pilar vid mild skymning
Känn den ljuva själen och den fridfulla nedgången
Mot den djupa marken och den odödliga kärleken.
Gå bort för att njuta av det och dess mysterium
Att vara i gräs, spannmål, värme och vatten,
Sova på slätten med gröna ringar,
Gå bort för att fortfarande vara mer nära marken …
Hemstaden
Lycklig den som i sin stad, värd i sitt hus
Av den glada och bronserade morgonen i livet
Smaka på samma platser årstidernas återkomst
Och se deras morgnar av en mussla kväll fortsätter
Tro och naivitet som vackra duvor,
Månen och solen kommer till hennes bostad,
Och lika rosenbusken som ökar av knoppar,
Hennes ljuva liv blommar lager av varje timme.
Det går, att binda mellan dem suckers av ödet,
Kombinera de hårda grenarna et de mer tidiga tillvägagångssätten,
Och hennes städade hjärta är som hennes trädgård
Full av nya blommor på skallig bark.
Lyckliga de som visste att smaka på skuggan och kärleken
Av den livliga staden på deras rika sluttning
Och som kan, i den långa fortsättningen av dagar,
Uppfriskar hennes dröm till floden i hennes stad…
Det kommer att vara långvarigt ljus denna natt
Det kommer att vara långvarigt ljus denna natt, dagarna blir längre.
Dagens ord livligt skingras och flyr,
Och de överliggande träden kan inte ses i natten
Återstår vaknar i den vita kvällen, och drömmer …
Maktens förutsättningar, gudar suggestiva, parfymer,
Kastanjeträden, i den vidsträckta luften av guld och tyngd,
Utöka sina parfymer och kan sprida
Låt rök genom mig dina rika grytor!
Parfym av blommor i april, doft av haymakings
Lukt av den första elden i de gamla husen
Och svimmar till sammeten av styva hängningar;
Lugnande smak som separerar till fyra,
Parfym som smälter till mörka bindningar,
Minnet försvinner av vår unga kärlek
Som vaknar upp och suckar till smaken av hår;
Rök av vin som spirar till brutal blasphème,
Sötma av rökelsekorn som gör en förödmjukad.
Extrakt av blå iris, damm av sandelträ,
Parfymer förargar av den uppmjukade marken;
Blås havet laddat med kelp och salt,
Uppfriskande balsam till bekanta parfymer,
Ångor av te som sjunger med att gå upp till balkar!…
— Jag har i mitt hjärta en park där mina sjuka går vilse,
Från genomskinliga vaser där syrenen bleknar,
En scapular där sover lådan med heliga palmer,
Av flaskor med gift och av ohelig essens.
Frukt som plockas mycket snart mognar långsamt
I ett hörn drar sig tillbaka på halmmattor,
Och den subtila aromen av dess avortion
Bryt igenom en osynlig skåra…
— Och min injektion klocka som vaknar på natten
Känner till ett hemligt valv som doftar myrra,
Där mitt dolorösa förflutna, bleknar och reduceras,
Är en hög av aska varm igen som röker.
— Jag går för att dricka andedräkten och vätskorna
Av doftande kyla som vinden sprider.
Och jag gör mitt hjärta, till fötter av nöjen,
En orientalisk vas där brinner ett chip…
Lista över poesiöversättningar
(Français, English, Español, Italiano, Deutsch, Nederlands, Svenska)